onsdag 12 november 2008

Staden


Floden Lana som går mitt genom hela Tirana.





Kolla Amanda! Gata Bogdani! Hahah (internskämt) Bogdas nästan samma.:D


Utsikten från det snurrande caffèet. Man ser hela stan här uppe och man behöver inte en gå runt för caffèets insida snurrar långsamt så efter en timme har du sett runt i hela staden sittandes på samma stol. Coolt va. Det känns lite som att man e på en båt.

Vår lägenhet









Blandade bilder


Renato och hans barndomskompis Klevi (som han inte hade sett på 10år innan den här kvällen) på en club som heter Vertigo.


Jag och Klevi. Vi pratade lite och han är nybliven singel. Passar perfekt till Alexandra.Eller hur alex?! Han är manlig, snackar engelska, italienska, franska, albanska och lite tyska. Trevlig, 28 år. Och jag föreslog att han skulle satsa på dig och han frågade om du är lite lik mig och då sa jag att du va det så för hans del är det redan klart sa han. haha. Det enda är väl att han röker på lite för mycket och kör bil full men alla har vi ju våra brister ;)
Fast låt dig inte luras av den här bilden för han ser lite ut som en tecknad gubbe på den här, men det betyder ju bara att han har humor och är rolig eller hur? :D


En gata.


En till gata...


Jag och min kärlek på Taiwan(ett caffè mitt i Tirana som e jättestor och ball)

Udda folk

Sen sist jag skrev har jag sett en hel del lite skumma grejer som man skulle bli arresterad för om man gjorde i Sverige.
Jag visste att Albanien var annorlunda än Sverige, såklart, men vissa grejer får mig verkligen att undra vart fan jag har hamnat! haha!

Här om dagen gick vi på gatan och skulle ta bussen hem. Då såg jag en kille som höll på med något på parkeringen bakom busstationen, vid soptunnan. Jag trodde han höll på att typ tälja på en pinne eller något men sen när jag kom närmare tappade jag hakan. Han hade flera höns och kalkoner där och höll på att döda en höna långsamt med en kniv! DÄR PÅ BUSSTATIONEN! mitt i stan! och det verkade alla tycka va helt normalt, det stod en kille med sin fru och väntade på att han skulle bli klar så att dom kunde köpa två stycken och ta hem, färsk kyckling direkt från busstationen i centrala Tirana... sen gick det förbi två poliser och jag tänkte att shit nu kommer dom och tar honom till finkan. Men dom bara nickade hej till honom och fortsatte. Helt normalt, som att någon äter glass på gatan typ.
vad hade hänt om någon hade stått vid hötorgets busstation och skurit i halsen på en höna?? som han i för sig hade lagt på en papperbit...man får ju inte vara ohygienisk...sen att det va precis brevid en soppstation är lugnt.

Efter lite chock gick vi vidare.

Sen idag skulle det komma en gubbe och sätta upp en vattenreserv i vårt badrum för dom stänger av vattnet typ 2-3 timmar varje dag och ibland försvinner den bara så det behövs en vatten reserv.
Killen som äger lägenheten hade fixat en gubbe som skulle komma och fixa. Vi bestämde oss för att gå ut ett tag och gubben såg orolig ut. Men vi lovade att komma tillbaka för att hjälpa honom två timmar senare. För det första är det ju lite konstigt att man ska behöva hjälpa byggarbetarna med deras jobb när dom kommer hem till en, men i alla fall så tänkte vi att det är väl lugnt, han va ju själv och allt.

Två timmar senare kommer vi hem och hela badrummet ser ut som en krigszon med pulver från väggen ÖVERALLT. Han har inte ens lagt ut något på golvet för att skydda. Och han har sågat i väggen med en elektrisk järnsåg. Rakt in i väggen 4 fyrkanter rakt in i kaklet. Men han hade inte lyckats så bra så Renato får komma och säga hur han ska göra medans jag sitter i rummet brevid och stickar (kändes värsta gammeldags, männen som bygger och jag kvinnan som stickar haha!). Men i alla fall så ser jag sen gubben gå ut och det fortsätter att bankas i väggen därinne så jag går in och ser Renato stå och jobba istället för gubben. "Men Renato, vart är gubben?" "Va fan vet jag, han gick ut tror jag."

Den här gubben vet alltså inget om byggarbete överhuvudtaget och är typ 1.50 lång i 60 års åldern.
Han håller på och sågar på något nere på gården och sen kommer han upp med värsta ställningen som han tydligen ska sätta upp ovanför vårt fönster och sen sätta på ett tak så att vi har ett tak ovanför vårt fönster.
Det va det här han behövde hjälp med. Han kommer upp och Renato kommer till fönstret med honom och gubben klättrar upp på fönsterkarmen med stålställningen i handen och ska balansera på fönsterkarmen med stålställningen i handen. Vi bor allstå på 4 våningen och det va ganska högt upp, man kan säga att man får huvudet mosat mot betongmarken där nere om man ramlar ner.
Renato får hålla i honom lite i tröjan och jag sitter och har handsvett och vi försöker övertyga gubben om att vi kanske ska göra på ett annat sätt så att han inte typ eh..DÖR. Men han skrattar lite och säger att han ska bara kolla lite om stålställningen passar.
Till sist går gubben ner igen på golvet och jag kan andas ut. Sen ska han gå ner och sätta fast ett tak på stålställningen. Vi tittar ut genom fönstret ner på honom för att se vad han håller på med och ser honom stå och försöka göra hål med en borrmaskin för trä i ett plåttak och järnställning. Och han håller sina fingrar farligt nära borrmaskinen och han slinter hela tiden för det är inte riktigt rätt sätt att göra det här på.
Till slut får han hjälp av två killar som sitter på ett caffè i närheten som har sett att snubben inte har någon koll på vad han håller på med.

Vid det här laget är Renato så jävla stressad över allt kaos som finns i badrummet och över att behöva göra gubbens jobb åt honom så vi bestämmer oss för att gå ut och lämna nyckeln till honom. Vi går ner för trappen och möter gubben bärandes på taket på väg upp igen till lågenheten och får därför backa och hjälpa honom att öppna dörren och så. Sen säger Renato att vi ska dra nu men att han får nyckeln och att det e lugnt, han kan fortsätta jobba.
Gubben blir orolig igen och undrar hur länge vi ska vara borta och Renato säger att han inte vet det men att det bara är att lämna nyckeln inne i lägenheten och stänga dörren när han är klar.
Då tycker gubben att han är klar och vill gå. Han är rädd för att vara där själv.

Han ska tydligen komma imorgon igen och badrummet ser fortfarande ut som en krigszon. Renato är fett irriterad.

Så va det med det.

söndag 9 november 2008

Hej igen!
Livet går vidare här och vi väntar. Nu snart borde migrationsverket höra av sig till oss. Sen måste det gå snabbt, det känns som att det är dags att åka hem nu...

nu sitter jag på ett caffè mitt i Tirana som är superfint. Värsta frächt och allt och med gratis internet :D
Och dom verkar gilla svensk musik för först hörde jag cardigans och sen jessica folker..va?! är jessica folker känd här??

Det är jättefint väder idag i Tirana men det börjar bli lite kallare nu. Asså det är fortfarande bara tröjläge ute men kanske med en sjal till nu.
Jag trodde det skulle vara fuktigare men det är inte alls kallt.

Jag sitter och dricker flytande vit choklad och renato är ute och köper mobilpengar.

Vi har kommit på att vi börjar bråka mycket lättare på italienska än på svenska. Vi båda låter mycket argare på italienska än på svenska...hur kan det vara så?
Igår bråkade vi och sen orkade jag inte prata italienska längre för att jag kan inte förklara mig lika bra på italienska som på svenska. Och då när jag bytte språk så blev bråket inte alls lite argt längre och vi båda konstaterade att vi låter mycket argare på italienska än på svenska...knäppt va?!
Men det är ju bra att veta.

Nu orkar jag inte skriva mer...vi gör ju liksom inte så mycket olika saker så det finns inte så mycket att skriva om. Vi går runt ganska mycket på promenader och sitter på caffeèr.

Men jag har lite bilder att lägga upp.

lördag 1 november 2008

Tirana

Hej!
Nu är vi i Tirana. Vi blev trötta på att bo i Gjirokastër och skulle åka till Tirana lite i några dagar men det blev att vi kom hit efter värsta helvetesresan i en minivan på landsvägar i 2 timmar och sen på motorväg i 2 timmar till och jag spydde 4 ggr i en påse. Så vi bestämde oss i alla fall för att leta efter lägenhet och har hittat en nu. Den kostar typ 1400kr i månaden och är jättefin. Och framför allt finns allt vi behöver så det är perfekt. Vi hoppas på att inte behöva betala en till hyra utan att vi redan har uppehållstillståndet innan den 1 december men vi får se.

Vi var på konsulatet i förrgår och Renato gjorde intervjun. Det gick jättebra och alla verkade vilja hjälpa oss att få processen att gå snabbt eftersom att vi båda bara är här och väntar på att få åka till Sverige. Killen på konsulatet sa att om jag vill ha hjälp med ngt så var det bara att be om hjälp och att jag är "under secure protection" haha. Det va ju väldigt specialagent av honom att säga så. Men det va skönt att höra att det finns ngn man kan vända sig till ifall att.

Men hur som helst så tror vi att det kommer kanske ta en månad från och med nu. Hoppas hoppas.

Nu har vi hittat ett caffè som har gratis internet så nu kan jag sitta här med min dator och skriva åäö haha. YES! I love Tirana.

Staden är jättefin. Centrumet är modernt och fint med parker och caffèer :) Och sen är det assönt att komma till en större stad så att man har mer än en gata att gå på om man vill gå på promenad.

Jag ska ta lite foton sen och lägga upp.
Nu ska jag sluta skriva. puss puss